top of page
Sök

Belöningsbaserad träning räcker inte...

  • 19 juli
  • 5 min läsning

Uppdaterat: 20 juli


ree

Många gånger får man frågan: Vad gör du med dina hästar? Ibland svarar jag lite kaxigt: Vad gör du med din katt? 👀 - skämt åsido. Oftast förklarar jag att mitt mål med mina hästar är att skapa ett så bra liv som möjligt åt dem.

Såklart syftar jag då också på att jag tränar belöningsbaserad. Som ett förhållningssätt sträcker sig detta också längre än till bara träningssituationer utan det genomsyrar alla hanteringsmoment.

Vi har våra hästar hemma på gården och umgås en hel del med dem. Men eftersom de inte får plats i vårt vardagsrum (till barnens stora sorg och Pappans stora lättnad) så är de ändå i sin hage och har sitt eget liv de flesta timmar på dygnet.

För att skapa det bästa möjliga liv åt mina hästar är det alltså där jag behöver börja. Hur ser deras hästliv ut när jag inte är med.

Och då är den stora frågan jag behöver ställa mig:


Är hästarnas grundläggande behov tillgodosedda?


Det 5 friheterna är ett vedertaget begrepp inom djurvälfärd som är en användbar checklista.


  1. Frihet från hunger och törst 

  2. Frihet från obehag 

  3. Frihet från smärta, skada och sjukdom 

  4. Frihet att uttrycka naturligt beteende 

  5. Frihet från rädsla och stress 


De här friheterna hänger ofta ihop och överlappar. Jag vill ändå gärna gå igenom de en efter en här.


Att ge hästar mat och vatten är en självklarhet men det finns en del saker man kan tänka på som inte är så självklara.

En av de är att hästen är byggd för att äta mellan 14–18 timmar per dygn. Den har ett litet magsäckssystem som producerar magsyra konstant – Därför behöver den ha tillgång till grovfoder nästan hela tiden. Långa pauser mellan måltider skapar inte bara fysiska problem, som magsår, utan också stress, frustration och beteendeproblem.

Hästar med fri tillgång till foder fastar i normalfall inte längre än 2-3 timmar under vila och aldrig mer än 4 timmar. Redan efter 20 minuter börjar magsäcken att tömmas och risken att magsyran börjar skapa obehag ökar.

Så det handlar inte bara om vad vi ger – utan hur, när och på vilket sätt.

Utfodringen har också en direkt inverkan på hästarnas sociala beteenden. Beroende på hur och hur ofta vi serverar maten till flocken kan vi se mer eller mindre resursförsvarande beteenden (det vi tolkar som dominans eller aggression) bland hästarna.

När det gäller vatten är förstås fri tillgång det viktigaste men vi kan också här ta med den sociala aspekten. Hästar dricker gärna tillsammans och ett vattenkar med stor yta kan bjuda in till det.


Att vara fri från obehag handlar här om att hästarna har möjligheten att gå undan från vind, väder och insekter och har tillgång till en bekväm viloplats. Utformningen av en ligghall i en lösdriftshållning ska såklart ha minst de måtten som är fastställda enligt lagen.

Jag vill dessutom tänka på placeringen och ha en storlek med bra marginal så att hela flocken verkligen vill använd ligghallen samtidigt. Det har vistats att utnyttjandet ökar markant vid 18m2 yta per häst. Vilostunden såsom utfodringen är sociala aktiviteter och för att hästarna ska kunna må bra är detta en viktig punkt och vi måste bygga den så att den är bra ur ett hästperspektiv.


Frihet från smärta, skada och sjukdom är ju något vi aldrig kan garantera, men vi har ansvaret att förebygga genom att utforma miljön och våran hästhållning på ett sätt som är gynnsam för hästens hälsa. Och självklart behöver vi agera snabbt och se till att hästen får vård ifall att skadan eller sjukdomen är framme.


För att kunna uttrycka sina naturliga beteenden behöver vi säkerställa att allt ovan är given och att hästarna hålls i flock samt att de har möjlighet att röra på sig. Ju stabilare flocken är och ju större ytor vi kan ge den desto bättre. Ett bra sätt att mäta kvalitén av sin hästhållning är att observera och genom anpassningar optimera hästarnas tidsbudjet. Då menas hur mycket tid spenderar hästarna till vilka beteenden per dygn. Och man utgår ifrån att fritt levande hästar födosöker/ äter (blandat med rörelse) ca 60% av sin tid, ligger ner ca 10% och står 20% och gör annat 10% (med variation på grund av olika faktorer som säsong, ålder etc). Jag försöker helt enkelt att komma så nära detta som möjligt i min hästhållning. Det finns många knep och sätt hur man kan åstadkomma det. Följ mig på Instagram för att få inspiration.


Sist men inte minst tittar vi på frihet från rädsla och stress. Med allt som är nämnt ovan har vi gjort vårt bästa att säkerställa denna frihet under de 23 timmarna där hästarna lever sitt eget liv. Men här tycker jag att det är extra intressant att också se över vår vardagliga hantering, vår träning och alla andra aktiviteter som vi gör med våra hästar.

Vi glömmer ibland att trygghet inte bara handlar om fysisk säkerhet, utan också om förutsägbarhet och känslomässig frihet. Hästen behöver få känna att den har kontroll över sin tillvaro – att den får påverka, välja och uttrycka sina behov utan att bli korrigerad eller bestraffad. Den behöver få säga nej.

Det är klart att vi inte ska packa in våra pälsklingar i bomull och aldrig mer utsätta de för minsta lilla grej. Men, jag menar MEN: Vi kan och bör göra det på ett strategiskt sätt och jobba under tröskeln. Du som har hört mig (eller någon av mina kollegor) prata om triggerstapling vet nu vad jag menar. Kort sammanfattad vill vi att hästen ska få en chans att lyckas med att gå utanför komfortzonen och därmed få den att växa. Genom att lyssna på hästen. (Vill du veta hur? Kolla in min grundkurs)

En viktig aspekt som brukar förstöra för oss här är vårt eget ego... Vi vill så mycket med våra djur och då är det lätt hänt att vi utsätter de för situationer utan att vi tar oss tiden att förbereda dem.


När det gäller träning har vi här anledningen till att jobba med så mjuka metoder som möjligt. Och då kommer såklart belöningsbaserad träning in i bilden. (Vill du läsa mer om vad det egentligen är? Gör det här.)

För om vi funderar på saken bygger tryck och eftergift (lättnadsbaserad träning) på att vi lägger till ett obehag som hästen vill undvika och då är det väldig lätt hänt att både stress och rädsla uppstår.

Du som har testat belöningsbaserad träning vet också att vi kan få tecken på stress i samband med matbelöningar om vi inte har ett bra träningsupplägg.


Allra sist men absolut inte minst: Var snäll mot dig själv i allt detta. Vi har inte alla de bästa förutsättningar med en stabil flock och stora kuperade lösdriftshagar och vi kan inte förändra allt över en natt även om vi hade velat. Det finns alltid små saker vi kan göra som kan göra stor skillnad. Hitta lösningar som funkar i ert hästliv.


Jag hade kunnat skriva vidare i evigheter, men let's call it mitt första blogginlägg och känna oss nöjda.


Varmt

/Patricia



Källor & vidare läsning:

 
 
 

Kommentarer

bottom of page